Darknessa

Igår va det full fart på mig.
Eller ja, jag var iväg och mumsa glass på drop in i minstingens skola, sen var hade hon uppvisning i småstjärnorna där med.
De andra sa att hon var grym!! hehe..ja det är hon med!
Fastän hon inte är så söt, har problem med talet, sen med det mesta mm så är hon en glädjespridare och omtyckt av alla. Hon är så framåt och orädd! Nyfiken och öppen.


Jag är så glad att jag har privilegiumet att få dela hennes värld.


Efter showen var det hem och göra mera kaffe och iväg till nästa skola där det var föräldramöte sen brännboll och korvgrillning.
Vi var nog familjen som var udda med betoning på UDDA.

Folk är verkligen underliga. Det är roligt att se hur olikt man bemöts beroende på hur man ser ut. Men också ledsamt :/
Man står utanför om man inte faller inom ramen för vad som är "normalt åtråvärt"

Men jag stöttar min dotter och uppmuntrar henne till att göra vad som passar henne och vad hon trivs med, inte vad andra tycker eller vill.
Hon är modig!! Hon vågar sticka ut och dra blickarna åt sig och ta kommentarer som inte är snälla. Hon fortsätter att vara den hon vill vara. Sig själv!


Idag i skolan så kom det fram några barn till mig och de bara stod och glodde, stumma med stora ögon.
De gick iväg men kom tillbaka, ville kika på mig framifrån. Ena flickan var som förstenad och kunde inte röra sig. Men en kompis kom och drog undan henne. Sedan kom kompisen fram och fråga: vem är du? Fröken som var bredvid mig svara att jag var...mamma. Hon försvann. Sen kom den förstenade flickan fram och frågade: vems mamma? De kom en och en sedan. Deras nyfikenhet var större än rädsla.


Men jag som hade gjort bollar av mina tofsar för att vara diskret, skulle ju ha möte med rektorn, talpedagogen, skolsyster och fröken, då ville jag ju vara grå, anständig och bra mamma. Det gällde ju om hon skulle få börja första klass
.