Ta mig ut på äventyr!
Tar mig härifrån och ut på äventyr!
Nåja behöver inte vara så utsvävande äventyr, det räcker med lite stimulans och kittling på känsloplanet ;)
Fast när jag tänker efter så har jag redan några, men som jag inte haft lust att följa med.
Varför? Är jag kräsen?
De är obekväma och krävande, inte avslappnande och får inte mig att känna frihet.
De vill så väl, men kväver istället.
Så jag ska inte gnälla. Jag har valmöjlighet och väljer ensamheten.
Väntar hellre på det som känns rätt.
Men jag längtar =D
Vi är många som gör det.
Skillnaden är väl att de gör något åt det medans jag bara sitter och låter livet passera.
(Eller ska jag sluta vänta på de som berört mig djupt och som av olika anledningar inte kan just nu och leva istället)
Mjo...visst blir det lite trångt med fyra snubbar och två hundar i en liten 2:a. Men finns det hjärterum finns det alltid stjärterum samt plats för alkohol.
Men Irre...va fan...släng ner en bikini och en tandboste i handväskan och kom hit. Sol, bad och massor med badpojkar. ;D
Det är ju alltid så...
Man är aldrig nöjd!
=)
Ensamheten har sin fantastsika charm. Medan äventyr har sin. Men hur man än vrider och sammanställer allt, så vill man något annat. alternativt mer.
Är inte livet lite märkligt!?
fan, räcker inte svenssonvarianten för att pigga upp livet?
husvagn och ny hamster?
Hemfärden var hemsk. Hemsk. Vi fick en sån där pilot som vill glänsa inför sina flygvärdinnor. Du vet en pilot som säger: "Men kolla den här tvärsvängen jag gör nu då".
Jag har trampat ihjäl en hamster, mist en undulat, supit sönder levern, haft/har cancer....visst fan händer det saker i ens liv. Du får gärna delta.
Hehehe... missad med en hårsmån.
Verkar som om universum inte vill att vi ska ses då ;)
